torsdag, februari 28, 2013

Absolut läsbar

Bonusdottern kom med Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren till mig för tre månader sen. Den har legat och gottat till sig. I måndags när jag låg hemma lealös så öppnade jag den. Och i tisdags vägrade jag somna innan den var utläst. Så, ja. Något av ett rekord så här i icke-semestertider.

Folk har redan skrivit om vad den handlar om, så läs om det här i stället.

Kanske lite ungdomsbok. Men ändå.

onsdag, februari 27, 2013

Tungt artilleri

Fick hem lite nya Decleorprodukter som jag beställt. Mest ser jag fram emot att återigen få använda Nutriboost ultra cooconing cream. Den enda ansiktskrämen som hjälper mot kontinentalsprickorna i min fejja. Anpassad för extrema väderförhållanden. Det kan man väl säga att det har varit nu ett tag!? Även om de senaste dagarna har visat lite hopp om att det kanske tar slut, en dag. Tog även det vuxna beslutet att börja använda ögonkräm. Tidigare har jag liksom koncentrerat mig på det stora hela. Men nu ska väl även de mörka ICA kassarna och kråksparkarna få sitt också.

Annars har jag kört två träningspass idag. Ett kort spinningpass på lunchen och en tur på löpbandet på kvällen. Och det kändes mer än bra. Måste säga att jag blev kvitt sviterna från kräk och bajsfesten relativt snabbt. Yey! För att inte snacka om matlusten som är tillbaka! Dubbelyey!

Nu middag och mästerkocken. Gokväll!

tisdag, februari 26, 2013

Men kilopriset var billigt

Fyndade två nya kokböcker på bokrean.

Frantzen/Lindeberg och Mathias Dahlgrens Det naturliga köket.

Kan konstatera att den förstnämnda boken är ren humor. Den är rolig att bläddra i men jag tror inte jag kommer laga Ärthjärnor som marinerats tre sekler i multiplikationstabellen, strösslad med dårfinksnäbbar från Leverhögen.

Den andra däremot. Kanske man kan våga sig på ett och annat recept som projekt i vår. Det ska bli roligt.

Om inte annat är böckerna väldigt praktiska för ungar på besök, då man kan lägga dem på stolen så ungen kommer upp en bit. De är tjocka och väger ca fem kilo styck.

måndag, februari 25, 2013

Upp som en sol, ner som en pannkaka

Så. Måndag morgon. Kollegorna ska väl ha börjat jobba för en timme sedan. Medan jag ligger i sängen med ledbruten rygg. Nu är det inte därför jag ligger i sängen. Utan det är pga sängliggande sedan i lördags kväll som ryggen är ledbruten.

Japp. Jag har åkt på magsjuka eller matförgiftning. För första gången på 20 år. Om jag inte räknar med mitt första indienbesök. Glatt! Så gårdagen roades mellan att pendla mellan sängen och toaletten. Och sedan frysa och svettas om vart annat. Hej feber! Sovit sådär i natt. Fortfarande lite illamående. Men tror det är brist på föda. Som jag inte fått behålla sedan i lördags kväll. Klev ändå upp i tid i morse, men insåg när jag knappt orkade hålla upp händerna för att tvätta håret att det nog var bäst att hålla mig hemma idag. Om inte annat för mina kollegors skull. Om det nu skulle smitta fortfarande. Men J har hållit sig frisk. Än så länge.

Precis ätit lite yoghurt med müsli och väntar nu med spänning på vad som ska hända.

Annars var helgen bra. Middag på Griffins Steakhouse med bror i fredags. Efter det konsert med på Stockholm Waterfront där vi såg The Jacksons. Och kvällen avrundades med en sväng på Bishop Arms innan jag bokstavligen stupade i säng. Vaknade lite skakis i lördags, men efter gofrukost, dusch och promenad så var jag i fas och redo för vin och ostprovning på Gamla Amsterdam på Söder. Mitt bästa! Fick en del tips samtidigt som vi fick njuta av goda ostar och viner. Hem och äta varma mackor och somna framför en film, fick en lång skön natts sömn, god frukost. Sen så slutade den bra delen av helgen.

Och nu ligger jag här. Förvånad och sur över att vara hemma för andra gången från jobbet pga sjukdom. Och detta bara under två månader. Jag börjar bli klen. Mest sur är jag för att jag inte får träna. Jag som var inne i ett så bra flow. Typisk.

onsdag, februari 20, 2013

Väldigt gött

I tisdags gjorde vi den här köttfärsomeletten. Det var svingott. Blev som en enklare lasagne. Köttfärsen kryddades bra mycket mer än vad som står i receptet, så ös på bara med chili, soya och vad ni nu har för kryddigt att krydda med. Sen hade vi även inlagd chili på toppen tillsammans med tomaterna.

Gör den nu! Och så glömmer ni inte salladen till. Massor med sallad.

Möms!

tisdag, februari 19, 2013

Jag ser ljuset

Visst märker man lite skillnad på ljuset ute nu, på morgonen? Lite ljusare, eller hur? Lovely!

Från att ha varit medvetslös när klockan väckte mig igår (normaltillståndet en måndag), så är jag nu vaken självmant. Innan sex. Det här börjar bli oroväckande. Nu har det hänt flera gånger redan i år. Även på vardagarna.

söndag, februari 17, 2013

Den här vardagen - inte så spännande

Tjo! Det har varit tyst från mig här denna vecka. Mest för att det inte hänt något spektakulärt. Det har varit jobba-träna-äta-sova, hela veckan. Inte så värst spännande.

Ligger i soffan och ska snart sätta igång dagen medan min andra hälft fortfarande ligger och tar igen sig efter gårdagens kryssning med min (!) pappa, bror, kusin, kusinens kusin och syrrans kille. Oh my! Jag var rätt nöjd över att vara hemma med syrrorna och barnen. Är inte avis på skicket de kom hem i. Men kul hade de och det är väl huvudsaken sägs det.

Medan min respektive lär avsluta sin helg i vilande läge ska jag tända två hundra värmeljus för att få upp värmen i lyan. Sedan planera lite mat för veckan, tvätta en hög med träningskläder. Göra müsli! Och det roligaste av allt. Börja plantera vissa frön som förhoppningsvis blir fina växter och ska förgylla terrassen i sommar. HAHA! Jag är alltid lika entusiastisk, och det slutar varje gång med ett mediokert resultat. I bästa fall. Varje år tänker jag - nästa år ska jag inte fröså alls. Utan köpa färdiga växter. Men, det förtränger jag snabbt året efter. Det är ju en tjusning att se fröna gro. Och en dag, kanske jag lyckas.


"Okej, men jag beställer bara ett par stycken sorter". Jojo, detta blev kvar efter att jag rensat "önskelistan" ca fyra gånger. 

lördag, februari 16, 2013

Ella gästbloggar

XrhulååpzaChhhhgköm ääsxxxnbnn cxzQqXERTO
Ö

torsdag, februari 14, 2013

Lite gnäll

Så här på alla stjärtans dag.

Jag vet att jag inte är ensam om att vara less på vintern nu. Jag gillar ju inte snö och kyla så där fantastiskt mycket. Och det har blivit en del av den varan den här vintern.

Men jag biter ihop. Klär på mig. Håller ut. Försöker att inte tänka på det speciellt mycket. Vintern går ju inte snabbare av att man hetsar upp sig för det. Varje dag. Fast nu ljög jag lite. Jag hetsar nog upp mig minst en gång om dagen. Men jag har satt min gräns där. Ett (litet) utbrott om dagen. Sen får skiten inte ta mer energi.

Något som däremot får mig att koka över av irritation är den där jävla snömodden som jag får plöja mig igenom varje dag. Tre kilometer. En halvtimmes svärande varje dag. För varje steg man försöker ta sig fram halkar man tillbaka ett halvt steg. Jag förståååår verkligen att de inte hinner ploga undan all snö på en kvart. Men när man märker att de inte gjort något åt snöröjningen på flera dagar, trots att det kommit snö var och varannan dag av varierande mängd, så blir man fan sur.

Slut på surt inlägg.

måndag, februari 11, 2013

Det här var ju tråkigt

Showen. Heter så alltså. Med David Batra. Som vi såg igår. Sjukt kul. Se den om ni vill ha det lite roligt en stund.

Annars är det måndag. Tankeverksamheten är anpassad efter det.

Så jag säger god natt!

söndag, februari 10, 2013

Plötsligt händer det

Och nu pratar jag inte om att jag vann 60 kr jag vann på trisslotterna jag skrapade till lördagsfrukosten. Utan om alla fotoramarna som äntligen kom upp på väggen. Både i hallen och i M's rum. Jag gjorde det lätt för mig så vi satte upp tavellister. Den sista klockan blev beställd tidigare i veckan och kom lagom till helgen. Så även klockorna är nu uppsatta. Små saker som verkligen gör skillnad. Det börjar verkligen bli hemtrevligt här hemma. Sista tavlan som ska upp i vardagsrummet, är på gång att beställas, vilken dag som helst. Blir nog bra det här alldeles alldeles snart.

Däremot fick jag brytet när jag gick ner i källaren för att leta efter fotoramarna som skulle ligga där nere i en kartong. Åh jisses vad det är mycket bråte där som bör rensas. Ghaaa..

Tänk att det är så mycket att att göra med lägenheten hela helgerna, fast vi "bara" bor i lägenhet.

En annan sak som plötsligt hände var att jag började med att gå igenom korten från Indien. Det är några hundra som ska rensas och sparas ner på disken. Inte alls lika roligt som att ta korten av någon anledning. Hoho..

Så helgen har gått åt till organisering och fixande här hemma. Samt rännande runt hela Stockholm för att hitta prylar som behövts. Däremellan god mat. (Vi provade förresten cafét som ligger i krokarna. Kan konstatera att de i alla fall har goda sallader!) Och sömn. Nu rundar vi av hemma-arbetes-helgen med ett glas vin och David Batra på tv. Yey.

Ändrade frukostvanor

Just ja, jag lovade att berätta om müslin jag rostade för någon vecka sedan, om det blev bra. Och det blev det. Har till och med gjort den ytterligare en gång efter det eftersom jag var hyfsat less på frukostmackorna. Väldigt gott blev det. Inte lika söt som köpemüslin, och jag vet exakt vad det innehåller.

Ingredienser till en plåt:
1 dl havregryn
5 dl fiberberikade havregryn
2 dl rågflingor
0,75 dl linfrön
1 dl hasselnötter
1 dl mandel
1 dl kokosflingor
1 dl pumpafrön

1 dl torkad aprikos
1 dl russin

"Sås":
1,5 dl vatten
3 msk honung
1 msk rapsolja
1 msk kanel

Tillagningen:
1. Sätt ungen på 170 grader.
2. Blanda all torra ingridienser (utom den torkade frukten) i en skål. Jag hackade nötterna ytterst lite andra gången.. Mest för att få mer nötter i varje tugga.
3. Blanda ihop "såsen" och häll ned den i müsliblandningen.
4. Nyp med fördel ihop bladningen med fingertopparna, så det blir små fina müslibollar. (Orka!)
5. Strö ut blandningen på en plåt. Grädda mitt i ugnen i ca 20-25 minuter. Rör om var 5:e minut (minst!)för att få en jämn gyllenbrun färg. När müslin känns torr och har en trevlig färg är det klart.
6. Blanda i den torkade frukten efter att müslin kallnat och förvara i burk.

Receptet hittade jag på Tasteline och gjorde sedan lite modifikationer. Bland annat gradantalet. Tyckte att det brändes på lite väl snabbt. Annars är det bara att ösa i det man tycker är gott och har hemma. Eller ta bort det man inte tycker är gott eller inte har hemma. Nästa gång ska jag nog ha i lite kardemumma också.

lördag, februari 09, 2013

Krämig kattsoppa

Detta här är så jäkla dumt. Men så jäkla roligt. Så roligt att hennes blogg hamnade bland mina favoriter. Vi har ju lite gemensamma intressen. Katter och matlagning.

Tror nog att jag önskar mig den där kokboken också. 

fredag, februari 08, 2013

Träningsvärken når nya höjder!

Alltså, jag gillar ju träningsvärk. Fast jag stånkar och stönar och kan tyckas lite gnällig. För jag inbillar mig att jag har tränat röven av mig. (Och förtränger att det kan bero på att jag är otränad.) Vilket lite är meningen med att gå till gymmet.

Men det här har jag aldrig varit med om tror jag. Att det gör ont när jag andas. Kan man ha träningsvärk i lungorna? Eller kanske är det musklerna runt omkring? Om inte annat kan jag meddela att man kan ha träningsvärk i tummuskeln. (Den lilla "dynan" under tummen i handflatan omniförstårvadjagmenar?!) Av att boxas. Nu vet ni!

torsdag, februari 07, 2013

30-20-10

Ehm. Vaknade 05:45, för egen maskin. Och kan inte somna om. What's up with that? Gånger de har hänt en vardag i mitt liv, kan jag nog ränka på en hand.. Kan inte somna om, men orkar inte heller kliva upp. Mina händer skakar fortfarande från sviterna av Boxpasset igår. Hur kan det vara så jävla jobbigt? Instruktören la av ett asflabb när hon såg min blick någonstans där i slutet. Blank. Tom. Borta. Som om jag svimmat men fortfarande stod upp. Sen tyckte hon det var lite kul när vi gjort armhävningar och jag låg kvar på golvet och inte kunde resa mig. Det tyckte hon var bra. För om man ligger i framstupa sidoläge så hade man tydligen tagit i tillräckligt.

Hur som helst. Jag provade på det nya cykelpasset på lunchen i veckan.

Uppvärmning i sju minuter på eget bevåg innan det satte igång. Intervaller i form av 30 sekunders normal ansträngning, 20 sekunder med något tuffare motstånd, och till sist 10 sekunder på max. Så håller det på i fem set innan det var en minuts vila. Sedan börjar det om två gånger till med set om 30-20-10.

Ganska jobbigt ja. Dock lite enformigt och halvtrist musik som inte riktigt är så peppig man vill ha den. Men man står ut, eftersom passet bara är en halvtimme.

PS: Det går framåt med att få fast skorna i pedalerna. Första gången tog det pinsamt nog säkert tre minuter per sko och jag var helt säker på att nåt var fel med klossarna. Men nä. Bara min teknik det var fel på.. Nu kanske jag klirrade det på 20 sekunder per sko. Framsteg! 

onsdag, februari 06, 2013

Att inte välja barn

Jag klickare dunt och hamnade från den ena bloggen till den andra och tillslut på detta inlägg.

Ett rätt bra inlägg. Men det jag tycker är bäst är diskussionen i kommentarerna som är intressant. Från båda håll.

Jag kan absolut förstå de som tycker att skaffa barn är meningen med livet. Det är deras liv. Jag respekterar människors beslut och viljan att välja att skaffa barn. (Ja, jag säger skaffar, fast det är fel ord.) Det är deras beslut och val. Jag frågarsätter eller dömer det inte utan utgår från att de är vuxna människor som (oftast) väljer sin väg i livet. Varför är det så konstigt att jag vill ha samma bemötande?

Att gifta sig och avla barn är ju hett på tapeten i min bekantskapskrets just nu. Och varje gång det sker får jag samma fråga ställd ett gäng gånger. ”Är det inte dags för dig snart?” ”Blir du inte lite sugen?” Helst kommer denna fråga på en tillställning, och man ska då stå till svars inför en förväntansfull skara vänner/bekanta/familj/obekanta som bara väntar på att man ska skrika euforiskt: JAAAA, JAG ÄR GRAVID NU!! Vilken tur att ni tjatat!? Vinet jag dricker? Äh, det är alkoholfritt. Hick!! Som jag är less på att höra det. Jag brukar (oftast) trevligt säga, tack, men nej tack. Varför ska jag behöva förklara mig eller ha en utläggning om mitt val, när den som väljer att skaffa barn inte blir ifrågasatt på samma vis?

För att det är onormalt att inte vilja ha barn? Mot normen? För vem då? Dig?

Självklart är frågan fri att ställa, även om den börjar irritera mig ( för sällan har jag hört frågan ställas om varför till dem som väljer barn). - Varför vill du inte ha barn? För att jag inte vill. Tänk om det kunde räcka? Att säga det en gång? Och de människor som kanske inte önskar något hellre än att skaffa barn! Få den i frågan i fejjan av kreti och pleti i tid och otid. Stackars jävlar pga folks okänslighet. Eller singlar? ”Är det inte dags att stadga dig snart?” Eh, what? Som att det alltid är ett val. Det finns säkert lika många orsaker där, att en person har en viss civilstatus. Kanske inte alltid lika roligt att besvara som ”Varför är du sambo/gift?”. En fråga som jag inte tror många som är gifta eller sambos får.. Jag har i alla fall inte fått den än. Har du?

Det som i min värld är det märkligaste av allt. Varför får jag frågan flera gånger från samma människor? (För att de vill övertala mig att göra det i deras värld ”rätta valet”? Jag vet inte? Tell me.) Lika konstigt skulle det väl vara om jag varje gång någon får barn frågar - nu räcker det väl med barn för dig? Eller ännu värre – skulle du verkligen skaffat ett till? Ganska otrevligt att få den frågan i nyllet, skulle jag tänka mig. Som om man inte är kapabel till att ta egna beslut och göra sina egna val. Eller ifrågasätter valet som är gjort. Och svaret jag skulle få är antagligen – jag vill ha fler barn. Det är ju inget konstigt.

Så varför är det så accepterat att ställa frågan till den utan barn och sedan bliförvånad över att denna någon kanske tycker det är tröttsamt?

Att folk sedan kommer med åsikter som ”barnet/barnen ger mig mening med livet”, ”det är nu livet börjar”, ”folk som inte är föräldrar förstår inte”, ”du vet inte vad du missar”, ”du blir förändrad när du får barn” etc får mig att gå i taket. Mest för att man per automatik kategoriseras i skaran som mindre förstående utan liv. De har med största sannolikhet gjort val på vägen som jag aldrig skulle gjort. Vem är jag att dra upp det och påtala vad de har missat genom att de gjort si eller så? De som vräker ur sig det menar säkert inte att klampa på några tår. För oftast är det inga dumma jävlar som utbrister detta. Utan de tänker bara inte. Men i min värld så är det obegripligt att folk häver ur sig sådana saker. Jag hade nog en och annan gång fått åka på en snyting, verbal eller fysisk, om jag varje gång jag tänkte något ”omoraliskt” om andras val om att skaffa barn. Men jag tänker ett snäpp längre och uttalar det knappast högt till personen ifråga. För alla har sina orsaker, viljor, och egna mål i livet. Men varför tänker inte vissa föräldrar så när de kommer med sina ogenomtänkta (?) påståenden/sanningar. 

Så vad är rätt och vad är fel? Finns det något rätt eller fel? Det vet man aldrig. Ibland varken före eller efter. Att skaffa barn är ett oåterkalleligt beslut. Likaså att inte göra det. Oavsett om det blir som man tänkt sig eller inte, lär man sig att hantera det på bästa sätt. (Såklart finns det de som inte gör det, men det är inte dem jag tänker på i detta inlägg). Det finns visst de gånger då jag vacklar och funderar över min inställning. Jag kanske missar något? Likväl som jag vet att det finns föräldrar som tänker samma sak. Vad missade jag? Förhoppningsvis väljer man helt rätt och allt är frid och fröjd.

Jag kanske ångrar mig en dag. Säkert gör jag det flera gånger under tidens gång. Men min förhoppning är att jag då kan påminna mig själv om varför jag gjorde valet och vara nöjd med det jag har, och det jag inte har. För jag tycker inte att rädslan för att ångra sig är en anledning i sig att skaffa barn. Inte heller att jag borde. Eller för att ”alla” andra också gör det. Men jag kanske också ångrar mig om jag väljer barn. Vilket i min värld måste vara hundra resor värre. Även om det aldrig (får) uttalas högt.
 
Men om det bara vore så enkelt. Att vissa vill, andra inte. För det handlar inte om det. Utan förståelse över den andres val. Tänka innan man talar.

Varför jag i skrivande stund inte vill ha barn? Och kanske heller inte i morgon, eller om två eller tio år? Det är en helt annan diskussion.

Så .Varsågoda för långt och kanske lite virrigt inlägg. Men jag tror ni fattar poängen. Om inte, så kommer det här:
Det finns inget rätt och fel. Alla gör som de vill. Respektera det. Jag kommer inte skaffa barn bara för att folk vill/tycker det. Snarare blir jag mer avskräckt. 

måndag, februari 04, 2013

Måndagen avklarad

Alltid lika skönt. När måndagen är över går resten av veckan av bara farten.

Något säger mig att jag kommer sova som en klubbad säl om en liten liten stund. Kan ha att göra med mina två träningspass som jag avverkat. Pump på lunchen och cykel och core på kvällen i Sumpan, då min träningskompis återuppstått och ville ha sällskap. Ja, men det är klart att jag ställer upp! Skorna skulle ju invigas! Kan säga att jag inte kommer gå tillbaka till vanliga gympaskor på cykelpassen. Ja, det var skillnad. Fötterna domnade inte bort när jag stod och cyklade, bara det! Måste dock finslipa tekniken att klicka fast dem i pedalerna. Inte så lätt första gången. Hehe..

Annars var hela gymet fullt. Har aldrig sett SATS i Sumpan med så mycket folk. Knappt så man fick skåp i omklädningsrummet. Ghaa..

Men, nu är två av veckans sju inbokade pass avklarade. Och anledningen att jag berättar det är för att ni inte tror att jag bara äter god mat och dricker vin var och varannan dag. Vilket det blev väldigt mycket av denna helgen, som avslutades med brunchkryssning med kinesen till Vaxholm. Mådde illa flera timmar efteråt. Inte hälsosamt alls. Men det är svårt att vara måttlig när det finns god mat i överflöd.

Gonatt mina vänner!

lördag, februari 02, 2013

Because you're worth it!

Haha.. Tittar på PS I love you på fyran. Varje gång tårarna är nära att rinna över..

..REKLAM!!

Fiffigt. Att man ska hinna samla sig.

Kanske helt jävla bäst

Dagen idag! Yey! Jag hade fina vänner på besök med nyfödingarna. Så det blev presentutdelning och bebisgos innan själva papiljottlunchen intogs. Lunchen som bestod av kroppkakor. Oh my, vad jag glömt hur gött det var. Och fast än jag var proppmätt efter tidigare intag samt äppelpaj (!!) så kände jag mig lite sugen.. Sååå.. Jag smällde just i mig två till!

Nu mår jag lite dåligt faktiskt. Urk.

Haha. Roligt också att kinesen som är på Sverigebesök kom förbi och åt "svenska dumplings". Han sa att han gillade det, men säger man inte så alltid för att vara artig?

Och vet ni? Min favoritblomma förökade sig, så nu har jag två! Tack snälla papiljotter! I love you!

fredag, februari 01, 2013

Mosad skalle

Alltså. Två dagars utbildning. Och jag är helt förstörd. Stort cred till kusinen Annica och grannen Lotta som pluggar.

Uhu.. Igår kväll brann det verkligen i huvudet. Vi pratade kompletteringsregeln det sista vi gjorde och jag ville verkligen förstå fullt ut. Men juristen som höll i kursen var också vid det laget slut och krånglade till allt, och jag blev frustrerad när jag inte fick ihop det. Som tur var så avslutades gårdagens kursdag med tre glas vin och snittar, så hjärnan gick ner i varv. Risken för kortslutning var avvärjd.

Men idag. Haha. Helt knäckt. Känns som om hjärnan sprungit maraton. I motvind. Kör favorit i repris. Vin. Det enda som verkar funka för att få ner hjärnaktiviteten till normal (låg) nivå.. Och lite förberedelser inför papiljottlunchen som går av stapeln hos mig i morgon. Det ska bli fint att mingla med sina vänner.

J hänger med sina kollegor ikväll. Och roar kinesen som är på besök. Jag skickade dem till Griffins Steakhouse. Med två saker på att-äta-listan. Råbiff! Deras strips! J lyckades med en av två. Råbiffen. Nåja. Det var i alla fall den bästa av de två.