torsdag, maj 19, 2011

onsdag, maj 18, 2011

Kina - en kulinarisk matresa?

Jag vet inte riktigt om jag kan bestämma mig för om det kommer bli roligt, otäckt, spännande eller bara skitjobbigt med maten i Kina.

För det första så tar det lite tid för mig att äta ris, med pinnar. Det borde tyda på att jag förhoppningsvis går ner ett kilo under resan. Tålamod ni vet, inte min starka sida.

För det andra så har de ju lite speciell mat. Hundar, katter, ormar, småkryp, testiklar, hjärna etc. Det känns ju som om man skulle kunna undvika just de rätterna om man vill.

Det som däremot skrämmer mig lite är att man oftast beställer mat genom att peka på en maträtt som grannen vid bordet bredvid äter, och som förhoppningsvis ser god ut. Om man inte är kines förstås och förstår vad som står på menyn. Själva förfarandet kan jag kanske leva med. Men när jag och världens bästa firade nåt finskt guld i måndags så besökte vi restaurang Guldankan, på söder. Där blev jag varse om kinesisk husmanskost.

Vad tror ni om följande rätter?

Lättfräst skivad grislever
Lättfräst skivad grisnjure
Lättfrästa gristarmar i brunsås
Grismage med vitlökssås

Hoppas bara att dessa rätter inte "ser goda ut" någonstans och jag pekar på just grismagen. Eller tarmarna.

Det positiva i krå(ä)ksången är att man förhoppningsvis aldrig kommer förstå vad man äter. Eller har ätit.

tisdag, maj 17, 2011

Sambon har beställt hem böcker

Borde jag bli orolig när jag hittar denna i paketet, samt att han slagit VM rekord i statusuppdateringar senaste tiden?



lördag, maj 14, 2011

Av oxsvans


Skall kvällens middag tillagas av.


Tillsammans med surdegsbröd inköpt på Söderbergs Bageri.


Det blir fint det!

fredag, maj 13, 2011

20 månader

Idag är det 20 månader sedan jag träffade världens bästa.























Det är 15 månader kvar till vi flyttar till den nya lägenheten.

Det borde gå fort.

torsdag, maj 12, 2011

Spalje

Kvällens syssla blev att knyta snöre i de redan färdigborrade hålen i förvaringshyllan som nu tjänar som blomhylla. Tanken är att luktärten skall klättra upp för detta.




Vi får väl se om luktärten och jag är överens om det.

Tanken är att det blir en likadan "spalje" på andra sidan hyllan som Törnrosas kjortel skall klättra upp på. Den förhoppningen känns mer som en utmaning. Om den fortsätter och växa med en milimeter i veckan så lär den ju klättra där lagom tills jag blir pensionär.

Den bästa årstiden är nu














Lätt!

onsdag, maj 11, 2011

Kluvet

Jag tycker verkligen det är skittrist att vara hemma ensam, så här mycket som jag varit de senaste veckorna.

Men oftast är jag för trött för att hitta på diverse äventyr efter arbetstid. När jag väl gör det ändå, så har jag alltid trevligt och är glad att jag kom iväg, i stället för att sitta själv i en alldeles för stor lägenhet där 3/4 saknas. Det som ändå är lite jobbigt, är när man kommer i väg, och sen kommer hem. Om jag i bästa fall orkar kasta i mig lite käk, i fall jag inte lyckats med det tidigare under kvällen, är att direkt gå och lägga mig. Inte hinna varva ner.  

Pensionärsvarning på mig. För alltid ska det gnällas. Om nåt. Kan jag inte liksom bara bestämma mig. Antingen är det tråkigt, eller så är det roligt, eller så är det tråkigt, eller roligt.

Skärp mig!

torsdag, maj 05, 2011

Ctrl Alt Delete

Ibland kan jag drömma mig bort. Tänka att jag tar ut mina slantar på banken så det räcker till en biljett. Tar mitt pass. Och drar. Dit ingen känner mig. Dit ingen kan hitta mig. Dit ingen kan nå mig. Göra fåraherden i Kenya sällskap. Plocka vindruvor i Australien. Rensa fisk i Canada. Skotta snö på Alaska. Okej. Kanske inte just det, vinter som jag vantrivs med. Men ni förstår principen.

Att leva en dag i taget. Bara bekymra mig om vad och hur jag ska äta. Vart jag ska sova. Inte bry mig om vem jag inte hört av mig till på länge. Om jag ska följa med på kryssningen eller inte. Oroa mig för att glömma bort någons födelsedag. Förbanna mig själv för att jag inte alltid har en kalender i närheten. Missa ett möte på jobbet. Fundera på om det finns pålägg till mackan i morgon. Sia i hur bolåneräntan ligger.. om ett år. Om tvätten hinner torka så jag kan tvätta en maskin till.

Kanske skulle jag i samband med denna omstart även får en på hjärnan. Så jag inte saknar någon här hemma. Eller fortsätter att tänka på bolåneräntan.

Nu har jag ju i för sig gett er ledtrådar, på vart ni kan finna mig. Om ni saknar mitt pass. En lagom stor summa på mitt bankkonto. Och kanske jag också är borta! :)

Jag klagar inte. Jag har det så bra jag bara kan. Men ändå. Ibland vill man bort. På alla sätt. Och då menar jag inte en tvåveckors charter till Thailand. Fast det duger också, en liten bit på vägen.

onsdag, maj 04, 2011

Gymnasiet

Jag besökte ett gymnasium i dag. En kollegas dotter hade modevisning. Det var en rolig och samtidigt olustig känsla. Att bara känna stämningen och se dem!? De äger ju stället där de går. Samtidigt som minsta lilla kan krossa dem i spillror. Först ville jag säga att jag är så FÖRBANNAT glad att jag inte behöver gå igenom det där igen. Och det menar jag. Men ändå. Det var en fascinerande tid. Så mycket som rörde sig i tankarna. Det snurrade i skallen. Som om man precis lärt sig förmågan och övningstänkte och övningskände dygnet runt. Just då trodde man att man visste allt, att man var på toppen av sitt medvetande. Ofta var det jobbigt och läskigt. Men också häftigt. Jag kan sakna de där hisnande känslorna. För nä. De råkar jag sällan ut för nuförtiden. Mest är det skönt att slippa. Faktiskt.

Varför är det inte likadant längre? Det känns som om man har ett luddig filt på alla sina känslor. Min värld går inte i tusen bitar om det inte är den där snygga tunnelbaneföraren som kör tåget. Eller för att skorna jag velat ha inte finns kvar. Eller för att jag missade festen där ALLA var. Kanske för att jag i dag vet att jag överlever. Det går fler tåg. Man kan gå i trasiga skor. Och hela livet är inte en fest.

Men själva modevisningen var fin. De hade varit så kreativa. Och de var så modiga.

tisdag, maj 03, 2011

Tomt

Tänk att man kan sakna en katt så mycket. Ännu värre två katter. Simon är ju inte kvar, som ni kanske inte vet!? Funka inte till 100% med Limpan. Och Limpan som är störst, går först. Simon fick flytta hem till en jämnlike. En lika naken sak som han. Han har det bra. Och det känns fint i hjärtat. Fast det är tomt.

Nu är också Limpan borta. Inte som Simon, för gott. Utan på kollo i Härket. Han har det också bra. Efter alla turer. Han förtjänar lite semester. Fast helt lugnt har han det väl inte. Han har en Musse hack i häl. Men frisk luft, och fri tillgång på jaktmarker överväger nog till det bättre.

Men jag då. Jag har det tomt här hemma. Ingen att snubbla över när man kommer innanför dörren. Ingen som röjer runt i matkassen man precis ställt ifrån sig. Ingen som hänger i brallorna när man lagar mat. Ingen som trampar en på magen när man ligger i sängen. Eller anfaller ens fötter på nätterna. Nu är det inte min sambo jag talar om, för han är inte heller hemma. Utan Limpan.

söndag, maj 01, 2011

Balkongen efter

 En vanlig förvaringshylla fick lite bets, och fungerar som blomhylla.
 Tomat, chili och paprika trivs förhoppningsvis i lä och eftermiddagssol.
 Bord och stolar fick lite slipning, bets och kärlek, och ser nästan som nya ut.
 Billiga mattor och stolsdynor gör det skönare att hänga på balkongen för både röva och fötter.
 Vita pelargoner, murgröna och ljusrosa/lila penseer får hänga i två balkonglådor på långsidan av balkongen.
 Mynta, timjan, basilika och rosmarin i en balkonglåda på ena långsidan av balkongen.
 Persilja, gräslök, salvia och dill hänger på den andra kortsidan.
 Luktärtor, Törnrosas kjortel och stockrosor gror fint på hyllan.
 Tomaten blommar redan efter ett par veckor i en kruka i fönstret.
De små olivträden trivs förhoppningsvis i solen! 

Balkongen före